Inom inkomstslaget näringsverksamhet beskattas sådana inkomster som uppkommer genom arbete i näringsverksamheten. Från sådana intäkter får avdrag, enligt huvudregeln, göras för sådana utgifter som har lagts ut i syfte att förvärva eller bibehålla inkomster. För att avdrag skall medges förutsätts att utgiften har ett samband med verksamheten, men det krävs inte att utgiften har lett till intäkter i näringsverksamheten. Även utgifter som i verkligheten har inneburit förluster kan dras av, om utgifterna lades ut i syfte att generera inkomster. Dock måste man kunna dra gränsen för vilka utgifter som har samband med förvärvande av inkomsterna och vilka som inte har erforderligt samband. Det är framförallt då det kommer till så kallade personliga levnadskostnader som det är viktigt att göra en dylik gränsdragning. Detta beror på att personliga levnadskostnader inte är avdragsgilla och därmed alltid skall beskattas. Vidare finns vissa bestämmelser om att avdrag inte medges för en del utgifter, trots att de har samband med verksamheten. Slutligen bör uppmärksammas att avdrag ofta vägras om en utgift kan betecknas som förtäckt utdelning till aktieägare. Som exempel på sådana situationer är då den som äger aktier i ett bolag får köpa tillgångar till underpriser.
Personalutgifter
Personalutgifter består av många olika utgifter såsom lönekostnader, arbetsgivaravgifter, personalförmåner samt traktaments- och reseersättningar. Det finns inga speciella begränsningar i avdragsrätten förutom då det gäller möjligheten att göra avdrag för avsättning till framtida utbetalningar, som exempelvis pensioner. Då det gäller personalförmåner kan dessa dras av om förmånen är skattepliktig för den anställde, eller om skatteplikten är undantagen av socialpolitiska eller praktiska skäl. Dock finns ett undantag från avdragsrätten då det kommer till vissa utgifter för hälso- och sjukvård. Sådana ersättningar är skattefria för arbetstagaren, men inte avdragsgilla för arbetsgivaren. Vidare kan i regel avdrag göras för bidrag till personalorganisationer som till exempel idrotts- och konstföreningar eller verkstadsklubbar. Sådana utgifter betraktas i regel som en avdragsgill personalvårdsutgift.
Forskningsutgifter
Många gånger spelar forskning en stor roll för en näringsverksamhet och det kan därför vara viktigt för många näringsidkare att avdragsrätt för forskningsutgifter kan medges. I Inkomstskattelagen finns en särskild bestämmelse som föreskriver avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för verksamheten. Denna bestämmelse innebär att då det gäller utgifter för forskning och utveckling ställs ett något lägre sambandskrav än för övriga utgifter. I och med att det endast krävs att forskningen skall kunna antas få betydelse för näringsverksamheten kan även utgifter för sådan forskning som kan väntas få betydelse långt fram i tiden dras av. Vidare kan avdrag göras även för forskning för nya projekt inom verksamheten.